Nu är hon arg igen

I DN finns en liten artikel, eh “artikel” med den ganska lockande titeln “Bristande kunskaper om mat“. Eftersom Landet Brunsås nu alldeles nyligen skrivit oss på vår kollektiva näsa för att vi hellre vill ha intressen och fritid än laga långkok och inte vill skicka våra barn till sängs utan middag (hej femtiotal!) när de har matpreferenser som inte liknar våra, undrar jag vad det kan handla om. Ska vi matmobba svenska folket igen? Ja, det ska vi! Hurra.

I den rasande ointelligenta texten kommer det fram att organisationen Middagsfrid (kan ni gissa vad de håller på med, och vad de tycker?) beställt en undersökning om svenskars kunskap om halvfabrikat. De kommer fram till att:

a) Folk vet inte vad halvfabrikat är
b) Det finns ingen bra definition (på vad halvfabrikat är)
med den underförstådda slutsatsen att vi är dumma i huvudet, alternativt gravt underutbildade

Läs igen. Vi kan inte definiera något som saknar definition. Jättepucko vi är, verkligen. Att VDn för Middagsfrid har en åsikt om hur halvfabrikat borde definieras hör liksom inte hit; hela texten är ett enda stort cirkelresonemang. Dessutom är jag inte säker på hennes definition. Helfabrikat är rätt lätt: bara att äta, eller bara att värma och äta (frusen lunch, frukostflingor). Men redan vid råvaror blir det svårare: är blandfärs en råvara? Well, den är mald och blandad. Vad är mjöl? Korv räknas som halvfabrikat (det stora scoopet var att att 52% inte trodde falukorv var halvfabrikat, vad som eventuellt skulle skilja på falu- och annan korv vet jag inte.) Tortellini nämndes i artikeln, men i konsekvensens namn borde det väl gälla all pasta? Och all ost!

Så här är det: halvfabrikat i den vidaste meningen är nödvändiga för att något liknande en civilisation ska kunna fungera. Jag tänker inte baka pasta, kärna smör eller mala mjöl, det har jag varken tid, lust, ork eller plats för i vår minitvåa. När vi får Seattlekontor och jag begåvas med tre timmar mindre restid om dagen kanske jag kan tänka mig att blanda pesto hemma, men i ärlighetens namn tror jag inte det kommer att hända ofta eftersom jag hittat en pesto som smakar bra, innehåller bra råvaror och säljs i burk i lämplig storlek. Jämför med att köpa färsk basilika, pinjenötter, olja (okej, det har väl de flesta), viktlök och parmesanost, gegga med en matberedare som måste diskas, få alldeles för mycket pesto som blir dålig på mindre än en vecka… ni fattar. Vi, ett universellt vi, har inte tid med allt. En av de absolut första sakerna som förändrades när människor började bo i städer var att de slutade vara självförsörjande; man specialiserade sig på en uppgift och förhandlade med andra stadsinnevånare om varor och tjänster. Halvfabrikat är inte onda. Skitnödiga Middagsfridsmuppar är onda, eftersom de skuldbelägger där ingen skuld finns. Istället för att gnälla om ickeproblem kanske de ska lägga sin energi på att träna folk i att läsa innehållsförteckningar så att de lär sig hitta den mest näringsrika korven, de bästa peston, och får reda på att e-koder faktiskt inte kommer ta livet av dem.

Kommentarer

  • Jenny (March 25th, 2010 23:32)

    Om man skär upp falukorven och lagar korv stroganoff av den, så är den en råvara. Så ere. ;-)


  • Lämna en kommentar

     *  *