Mänochfeminism – om att kanske inte få knulla

Efter #prataomdet har det skrivits mycket om män och feminism (se kanske främst Elin Grelsson och Niklas Hellgren.) Det mesta som jag tycker i den debatten är redan sagt av andra, mer vältaliga, människor, men en detalj återstår: medåfårjagjuinteknulla-argumentet. Det kan kopplas till både #prataomdet och män-och-feminism, och ser ut på det här sättet:

re: #prataomdet:

Men om jag är försiktigare och alltid tar ett nej för ett nej och aldrig pressar så blireju inget initiativ och då får jag kanske inte ligga.

re: män och feminism:

Men kvinnor vill faktiskt inte haaaaa feministiska män, de vill ha skogshuggare som slår dem och inte kan laga mat. Så om jag börjar göra jämställda saker får jag ju inte knulla ju.

Förutom att det andra exemplet kanske pekar på att männen i fråga raggar på kvinnor som är DUMMA I HUVUDET (lösning: byt målgrupp), så är mitt svar ett likgiltig: och? Ja, du skulle förmodligen få knulla mindre. Men du, de allra första feminister, rösträttskämparkvinnorna som hungerstrejkade och vägrade gifta sig, tror du de brydde sig om att få ligga? Kvinnorna på femtiotalet som revolterade mot hemmafrurollen, gav de upp för att de trodde männen runt dem skulle se dem som oattraktiva? Nä. De sa “skit i det, det här är viktigare än min personliga fysiska tillfredsställelse.” Sluta gnäll och gör detsamma, för i helvete.

(ps. angående #prataomdet: om du levt ett helt liv accepterandes ett nej kanske du dör med mindre knull på fickan. Men du är en fan så mycket bättre människa, lev lite på det istället.)

(snart ska jag prata om hur måsteviljaknullahelatiden-idealet är min hatgrej med den manliga könsrollen.)

Lämna en kommentar

 *  *