Om hur mitt jobbs vaccinpolicy gjorde mig sjuk – utan antivaxx!

Mitt jobb har som policy att influensavaccin är obligatoriskt. Inte mig emot – typ 90% av de anställda jobbar i sjukvården och nio av de resterande procenten är biologer eller statistiker som jobbar med immunologi (jag är IT-anställd, användargränssnittsutvecklare, och tillhör därmed den sista procenten) Jag gillar initiativet. Jag gillade inte utförandet innan det, er, utfördes.

En smart metod skulle kunna se ut så här: dela upp personalstyrkan i fem grupper. Dela upp varje grupp i två, skicka ut mail till varje grupp att infinna sig på jobbhälsan fm eller em under en vecka,

En metod de valde att använda sig av: säga åt alla (ALLA) att komma till en aula den fjärde oktober mellan elva och två. Där finns snacks, där finns stadens vedervärdiga fotbollslags maskot, där finns… ALLA dina kollegor. Jag stod i kö i en timme.

Det här händer om man står i kö bland hundratals människor som jobbar med sjuka människor: man blir sjuk. Jag slipper influensa, men har i gengäld varit sjuk i tre veckor nu. Så om ni undrar varför jag inte bloggar, varför jag inte twittrar, och om ni av någon stalkerish anledning har koll på mitt TV-tropeskonto och undrar varför jag inte tropat: jag har sovit. Och hostat. Och snutit mig. Och sovit. Nu är jag frisk, och fick då genast mensvärk.

Jippi.

Lämna en kommentar

 *  *