Min svärmor och hennes pryttlar

Alltså.

Ibland vet man inte riktigt var man ska börja, och då kan man ju börja med att länka tillbaka till ett julinlägg från för ett par år sedan. Här gör man det.

Sen andas man lite.

I år var vi där över Thanksgiving, det var lite lagom med två dagar. Mer än det blir lätt hjärnblödningsframkallande hur snälla alla än är, eftersom de bor i ett hus på landet långt från allt, man kan inte komma bort, och ja. Familj. Iallallall roade jag mig återigen med att föreviga min svärmors mer excentriska inredningsdetaljer.

Stöveln! Har nu fått sällskap av en pytteliten cowboy:

stoveln

Ute i hallen står det numera en bokhylla. Jag antar att det är min svärfar som placerat prydnaderna där:

skallarna

…men att det är svärmor som ordnat dem i storleksordning.

Alltså, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den här informationen. Man sitter och skakar på huvudet och mer kan man inte, för vad kan man göra med en samling gnagarskallar i bokhyllan och en cowboy på fönsterkarmen?

Förrän man får ett paket på posten. Då kan man ta bilder. På sin nya fina blinkande porslinstomte.

Häpp.

tomte

Vi fick även ett väggord. Ett väggord. Det är inte ens ett juligt väggord, bara en skylt med ordet “relax” skrivna med vad jag antar är stora vänliga bokstäver. Först spontanskrattade vi, sen skrattade jag igen lite senare, när jag kom att associera fritt till Frankie Goes to Hollywood, vilket kanske inte var svärmors mening riktigt. Sen “tappade vi bort” skylten.

Så kan det gå.

Lämna en kommentar

 *  *