Bokbloggarjulkalender 2014

Det fanns ju ingen bokbloggarjulkalender! Besvikelsen var stor, sen gjorde jag en egen.
Haka på om ni vill, lämna gärna kommentar med länk!

1: Den första boken du minns/läste
2: En riktigt kort bok
3: En trilogi. Bra? Dålig? Minnesvärd?
4: Prata om översättningar. Vilka språk läser du på? En bra eller dålig översättning?
5: Läser du serietidningar/böcker eller grafiska romaner? Favoritgenrer?
6: Vad har du för relation till läsning i skolan? Som elev, förälder eller lärare.
7: En saga. Folksaga eller konstsaga. I klassisk eller nytolkning.
8: En fackbok du minns särskilt från barndom/tonår
9: En tjock bok
10: En bok av en Nobelpristagare
11: Den sämsta boken du läst
12: Hur många böcker har du?
13: En bok med anknytning till Italien
14: En kom som kom ut den dag du föddes, eller en författare med samma födelsedag som du
15: Bokorganisering. Sortera efter författare, ämne, färg, annat?
16: Den längsta serien du läst
17: Textning av film eller tv, vad har du för relation till det?
18: Läser du eböcker? På vilken platform i så fall? Varför/inte?
19: En bok med ett icke-mänskligt djur som huvudperson/berättare
20: Noveller! Ja, nej? Favoriter?
21: Biblioteksminnen
22: En bok om mat
23: En dikt eller diktsamling
24: En bok med julanknytning

Efter: kattrummet

Vi är klara med kattrummet/arbetsrummet nu.





Väggarna ommålade, dubbelskrivbordet byggt (och hylla med inbyggt ljus), ny bokhylla (det ryms DUBBELT så många böcker :) :) :) ), skrivbordsprylar från Poppin, gardiner som inte ur som galna färgbutiksavlagda epilepsiattacker, och allra sist en plexiglasform runt kattlådan. Lilla katten kissar nämligen sidriktning, så det rinner ut. Hela tiden. Vi har fixat sen september. Men nu är det fixat!

Tematrio långa titlar

tematrio

Veckans tematrio var långa titlar. Jag ÄLSKAR långa titlar. Ju längre desto bättre. Men om man nu ska vara petnoga och välja böcker jag faktisk gillar mer än titeln så blir det nog:

1) Tell the Wolves I’m Home av Carol Rifka Brunt. Inte en jättelång titel kanske, och på svenska heter den tydligen ännu kortare, men den väger upp genom att var bäst. Bäst.

2) A Madman Dreams of Turing Machines av Janna Levin. Roman om två genier som aldrig träffades och levde olika men ändå lika (korta) liv.

3) Special Topics in Calamity Physics, av Marisha Pessl. Jag hatade hennes nya – Nattfilm –  pga besviken, för Special Topics var så bra. Folk har dragit paralleller till Dem hemliga historien, men jag gillar den här så mycket bättre. Större mysterium, mer sympatisk huvudperson (trots lillgammal överutbildar tonåring).

Bubblare: Så går en dag ut vårt liv och kommer aldrig mera åter, av Jonas Gardell, We have Always Lived in the Castle, av Shirley Jackson, Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling, How to Live Safely in a Science Fiction Universe, av Charles Yu.

Kattrummet, del 1: Bokhyllan

När vi flyttade in i nuvarande lägenheten hade vi ett helt rum mer än i förra. Inte ett jättestort rum, men efter att ha haft skrivbordet i vardagsrummet var det ett stort steg upp. I det rummet hamnade dock mest grejer som inte fick plats i resten av lägenheten: kattlådan, kattsovtornet, speldatorn, mitt sybord. Facklitteraturen, eftersom vi delade upp böckerna i skönlitt (som kan färgsorteras eftersom ingen (=jag) minns vad författaren heter i efternamn eller var det ligger i alfabetet iallafall) och facklitt (som sorteras efter ämnesområde.) I förrförra lägenheten var det lågt som satan i taket, så en mer klassisk avlång bokhylla passade inte. Vi köpte en en Expedit. När vi senare flyttade vidare målade vi den vit.

Men.

Men. Den rymmer inte så jävla många böcker, så den fick åka. Förrförra veckan sålde vi den på craigslist, och köpte två och en halv billyhylla med extrahylla upptill. Det är första steget i en projektet “göra kattrummet bättre”.

Före:

1

“Efter” (det är fortfarande en jävla massa som måste fixas i rummet, och böckerna ska sorteras ut):

7

Pioneer Square

Jag var nere och snurrade i Pioneer Square häromdagen. Pioneer Square var den andra platsen vitingar slog sig ner på i Seattle (den första var Alki Point, men där svalt de nästan ihjäl innan en av de lokala indianstammarna förbarmade sig över dem och påpekade att om de förflyttade sig längre in i bukten fanns det grejer man kan ha nytta av, t.ex. ätbara växter och djur) för ungefär hundrafemtio år sedan. Inte så gammalt alltså, men lätt snyggast i stan; det är sånt underskott på gammalt här. Tog bilder på fina Grand Central Bakery och ett par hus mittemot Occidental Park*.

pioneersquare1

pioneersquare3

*Spoiler: Occidental Park är ingen park, det är ett torg. Eventuellt kommer jag explodera av ilska över det felnamningsvanvett en dag, men tills dess är det iaf fint.

DC, Cap, och jag

En intressant grej med att “bo utomlands” (ett konstigt, konstigt begrepp som jag får bena ut någon annan gång; jag bor ju hemma) är de trehundra brinnande ringarna man måste hoppa igenom för att göra något så vardagligt som att förnya sitt pass. Sedan de biometriska passen infördes måste de förnyas antingen i Sverige eller på ambassaden i DC (innan det kunde man förnya på konsulaten) = sju timmars flygresa tvärs över den nordamerikanska kontinenten för mig, men det kan inte undvikas – när passet har gått ut är det ÄNDÅ svårare att förnya. Hepp. Så jag skulle förnya i maj, eftersom mitt pass går ut i juni. Trodde jag. Men när jag skulle boka tid (i början av april) för maj var alla tider slut. Alla. tider. slut. Tills i juli. När mitt pass gått ut.

Cue panic.

Lyckligtvis fick de ett återbud nästa morgon,  lyckligtvis har jag en förstående chef (som inte heller är amerikansk medborgare) som lät mig ta tre dagar ledigt med extremt kort varsel, lyckligtvis har jag en vän som bor i DC som inte jobbar just nu, som jag fick bo hos, och lyckligtvis skulle det bli fint väder. Så tisdagen efter satt jag på ett flyg till DC.

Det var inte fint väder.

Det hade varit uppemot trettio grader veckan innan, men första kvällen, när jag och Debbie tog oss till en liten vegansk restaurang i en annan del av staden än där hon bodde (överhuvudtaget åt jag sjukt mycket god mat i DC), snöade det. Snöade. Och vi frågade oss hur vi skulle sysselsätta oss i tre dagar, eftersom mitt möte på ambassaden var beräknat på 15 minuter. Turisting, såklart, Debbie har bott i DC hela sitt liv och skulle således fungera utmärkt som guide. Men. Alltså. Jag har ganska låg koll på USAs politik och historia bortom det mest primära, så jävla roligt skulle det kanske inte bli. Förren vi började prata om film istället. Den andra Captain America-filmen, The Winter Soldier, kom ut den fjärde april, och vid det här laget hade jag sett den… tre gången (allvarligt. Bästa marvelfilmen. ) Den utspelar sig, och hade till viss del spelats in, i och runt DC. Alternativ-sightseeing! Aww, yiss. Resten av inlägget innehåller spoilers, om ni nu är såna fåntrattar att ni bryr er om sånt.

cap1
Ovan ser ni korsningen i Dupont Circle som skulle föreställa Steves lägenhet. I själva verket är “gränden” han svänger in i (den ni ser med ett övergångsställe) en återvändsgata. Åt andra hållet. Och fönstret där lägenheten rent logiskt borde vara tillhör en indisk restaurang.

 

cap2
Lincoln Memorial. Screw US historical significance, det har på ett hörn här som Natasha hämtade Steve med asfräsig bil.

cap3
Washington Monument + reflecting pool. Vid det här hörnet varvade Steve Sam för tredje gången. Ni ser. Jag har helt korrekta prioriteringar.

cap4
Bakom mig står svenska ambassaden. Framför mig ligger Potomacfloden och Theodore Roosevelt Island. Ön finns inte med i filmen, den har cg:ats bort och ersatts med SHIELDs högkvarter The Triskelion. M.a.o var det ungefär här som alla hamnade i plurret. Hepp.

cap5
Rakt…. norrut? Ligger stället där Bucky rimligtvis borde dragit Steve i land. Naturligtvis inte filmat där, men rätt geografisk plats iallafall.

Hade jag roligt på min minisemester? Jag hade roligt på min minisemester. Vi gick på museum efteråt (men INTE Air & Space), träffade andra vänner, och åt mer god mat.

Hepp.

(mitt pass är nu förnyat, så jag klarar mig i fyra år.)

Amerikaner bryr sig bara inte: om inredning

Idag ska vi prata om vad Peppe skrev, om att folk inte har det så snyggt hemma i SoCal/LA eftersom man inte tillbringar så mycket tid i hemmet, och att man i varmare klimat helt enkelt bryr sig mindre om inredning om man är varmare = lyckligare.

Jag tror inte jag håller med.

Eller, nu sticker jag inte under stol med att folk generellt lägger mindre tid på hemmets utseende om de inte är hemma så mycket, vare sig det beror på klimat, sociala mönster eller vad som helst. Generellt. Och om man bara såg till inredning, och bara till Kalifornien, skulle det kanske kunna stämma.

Men grejen är att det inte är unikt för Kalifornien, amerikaner är rätt jävla kass på estetik överlag, vare sig det är personlig, utomhusmiljömässig, eller inredningsmässig. Och då menar jag inte “amerikansk estetik suger”, även om jag skrivit lite om det innan, utan “amerikaner bryr sig inte.” De sitter i sina recliners, på sina heltäckningsmattor i sina beigevitomålade rum och bryr sig inte. Seattle har inte lika överjävligt klimat som Skandinavien (ingen av den lilla snön som kom i år låg kvar i mer än någon timme, yay), men det är kallt och regnigt och dant från oktober till mars, så hemma är man. Mycket. Ändå har ingen av mina jämnåriga vänner lagt ner särskilt mycket energi på att deras hem ska vara snygga eller funktionella. De ooar och aaahar när de är hemma hos oss, men varken väljer inte egna lägenheter inredning i åtanke eller fixa till dem… alls.

Grejen är att i skandinavien, eller iallfall Sverige, har en nu ganska långtgående tradition av smakfostran. Sedan efterkrigstidens folkhemsbygge påbörjades har betoningen legat på effektivisering och och ren, rak estetik till skillad från fattigsveriges ineffektiva smutsiga stugor; Hemmets forskningsinstitut mätte bänkar och jämförde arbetspositioner, kom fram till standardstorlekar och klampade rakt in i det så kallade privata med sin effektiviseringsiver. Ungefär samtidigt hakade den kommersiella världen på, jag rekommenderar alla att läsa Cecilia Fredrikssons Ett paradis för alla: EPA mellan folkhem och förförelse om varuhuset EPA och hur det förändrade Sveriges konsumtionsmönster för alltid. Samspelet mellan staten och kapitalet innebar, i det här fallet, en nation som blev mycket medveten om hur de bodde, hur andra bodde, om hygien, estetik och effektivitet. Det är lätt att skämta om ljust och fräscht, men jag saknar ett helkaklat badrum med golvbrunn, som bara kan spolar ur med duschslangen, jag saknar en rostfri diskbänk som inte drar åt sig smuts, jag saknar kakel i köket. I sverige kan man köpa hemtextilier på Åhléns, i USA måste man ta sig till en craft store för att köpa tyg, det nittionio procent är asfula åttiotalsbrokader och satin. I Sverige finns Designtorget numera överallt, i USA finns ingen liknande nästan någonstans.

Man skulle också kunna amerikanernas relativa korta boenden påverkar; eftersom det är relativt lätt att hitta lägenheter, bor få kvar i hyrboende längre än 2-3 år i taget. Man flyttar kanske för att bo närmare jobbet eller ihop eller isär med diverse rumskompisar. Husägandet presenteras i princip alltid som målet; även om huset är pyttelitet är det bättre än en stor lägenhet (som det för övrigt finns få av, vill man ha en trea får man leta länge och större än det finns inte om man inte är riking och köper en hel våning.) Men grejen är att husägande amerikaner inte verkar bry sig mer än marginellt mer. Att lägenheter alltid är målade i en smaklös beigevit förklaras med att ingen ska ogilla det (men ingen gillar det heller), men att många målar sitt hus i liknande färger, eller lägger in samma brunbeiga heltäckningsmatta, kan jag enbart förklara med vana. Det är liksom ingen som givit mig en förklaring när jag frågat, ingen som  faktiskt försvarat sitt val. “Det blev bara så.” Den asfula stolen är ju så bekväm när man inte orkar skaffa en fotpall. Ingen förstår varför man skulle vilja lägga energi på att bo fint.

Jag avslutar med skrytbild på hur bra det blev i sovrummet med ny garderob och nya vägggrejer. Pga kan.

sovrum

EFIT torsdagen den tjugosjunde februari

Det var iochförsig tur att det inte var onsdagen som var EFIT-dag, pga då hade ni fått en massa bilder på mitt nattduksbord, halvtagna med feberdarriga händer. Ety jag var dunderförkyld. Eller, jag är fortfarande förkyld med ej längre febrig och var tillochmed på jobbet idag. Eller, tja, halva idag.

Först vaknade jag. Men det fick ni inte se, ej heller de två alvedon jag svepte innan jag duschade och tvättade håret.

0653

Istället illustrerade jag att det var ljust ute.

Sen gjorde jag frukostsmoothie.

 

0714

Sen skulle jag tagit en bild på min buss när den körde fram till hållplatsen, men tji fick jag, för när jag skulle gå upptäckte jag att mitt busskort fattades. Vände ut och in på väskan, påsen, och väskan ingen. Inget busskort. Så det var bara att knalla ner till Walgreens och köpa något för att få busskontanter tillbaka (jag behövde nya alvedon, så det funkade bra.)
Bilden kom istället när jag kommit fram till downtown och köpt en frukostbagel. Pga sjuk. Man får köpa frukost när man är sjuk. Det har kungen sagt.

0842

Sen jobbade jag.

0952

Klockan elva hade jag ett möte, själva anledningen till att jag släpat mig dit. Då tänkte jag kladda lite metaforiskt läppstift (puder) på den lika metaforiska grisen (min rödsnutna näsan). Och där! I pudergrej låg…

1056

…mitt busskort.

Sen satt jag i möte.

1155

Nog jobbat! Med endast snor i hjärnan släpade jag till bussen genom Freeway Park.

 

1239

Det går inte jättemånga bussar mitt på dagen, så jag kom hem nästan en timma senare.

1330

.. där jag somnade och missade tvåtimmen.

 

1557

När jag vaknade åt jag persika och kokosglass, för det får man när man är sjuk, det har kungen sagt. Men vanligt glass får man inte äta när man har hosta.

1650

Mycket kort handlalista:

1740

Mediciner. Jag tog ingen av dem, nässprayen inte för att den är Lucas, hostmedicinen inte för att den gick ut förra våren.

 

1844

Efter middagen lade jag mig ner och kollade på film.

1938

Men det var det här med hostan. Den kommer att omöjliggöra sovandet. Så jag pallrade mig till Walgreens och köpte ny, och tog sen en promenad runt kvarteret. Normal kvällspromenad = några km, 45 minuter. Kvällens: runt kvarteret, 20 min. Piggare, men min hals har svullnat upp och eftersom jag inte får äta ibuprofen pga magen så finns inget att göra. Bara undvika ansträngning.

Försökte behandla min halvdöda hy så gott det går. Först den här masken, sen fuktmask.

2139

Nu: Thursday Next medan hostmedicinen verkar, sedan sömn.

2241

22 futtiga böcker 2013

Jag har varit väldigt on-off med läsandet i år; 90% av böckerna nedan är lästa under sammanlagt 2 veckor i början på maj och i slutet av december, under sverigevistelse och julhelg. Tydligen läser jag är jag reser eller är ledig numera?

Iallafall.

1. Ja till Liv! av Liv Strömquist
Ja, det tog mig  så länge. Jag var i sverige i maj, okej? I vilket fall, mycket mindre rolig än Prins Charles känsla. Mindre flyt. Mindre poäng. Serier.

The-Daylight-Gate2. The Daylight Gate av Jeanette Winterson
Mitt problem är att jag älskar när Winterson skriver halvmagiskt med queera inslag. Wintersons problem är att hon fått för sig att hon ska skriva annorlunda, och då går det sådär. Men! Halvägs in blir det fantastik och queerhet igen, så det löste sig. Dock en av de texter av Winterson som jag gillar minst. Historisk roman/fantasyskräck.

3. Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling
Jag hade väntat i åratal (bokstavligen) på att få läsa den här såatteh. Men den var fin! Även liggandes på en träbänk på Landvetter medan hanjaglevermed sov. YA.

4. The Complete Works of Wllm Shkspr av Jess Winfield et al.
Jag vet inte? Jag gillade dock när de listade alla filmversioner, den listan skulle hållas uppdaterad och finnas någonstans på internet för när man vill ha koll på vilken version av En midsommarnattsdröm man ska se. Humoristisk facklitt.

5. Eld av Mats Strandberg och Sara B Elfgren
Hotellnatt som skulle ägnas åt sovande gick till Engelsfors istället. Mitt ända klagomål är att det fanns för många detaljer som inte var med i Cirkeln, och att alla vuxna som sysslar med magi inte pratar som folk, utan som textremsan under amerikanska scifiskurkar. Annars mycket entusiastisk! YA/fantasy.

6. Berättelser från Engelsfors av Mats Strandberg och Sara B Elfgren
Är inte säker på att någon såg rätt ut. Annars plus här med. Caveat ovan. Serier/fantasy.

7. Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo
Mer bra ungdomslitt, inköpt efter att jag inte kunde få tag på Det är så logiskt… Jag vet inte hur en bok kan vara njutbar när man helst vill lyfta huvudpersonen i nackskinnet och skrika på ungjäveln tills hon vet hut, men det kan den uppenbarligen.  YA.

8. Lilla stjärna av John Ajvide Lindvist
Den av Ajvides böcker jag gillar minst, mest pga brist av information. Eller kanske också för att den frångår det mönster med a- och b-plot… men nej. Jag vill veta vad Theres är för något, hur hon funkar. Men aja. Poäng för brutalvåld får den iallafall, tyvärr så brutalt att jag förlorar inlevelsen. skräck.

tellthewolves9. Tell the Wolves I’m Home av Carol Rifka Brunt
Kan jag bara skrivs utropstecken? Förmodligen en av bästa böcker jag läst öht, om June som är fjorton på åttiotalet och vars morbror just dött i AIDS och vars syster är fruktansvärt elak. Så fint berättad, så bra June som inte är tonårsstörig än (se nr. 7 ovan). Jag har vänner med syskon de inte har så bra relation med, de kände igen sig i systraskapet i boken. Själv fattar jag inte hur man alls står ut med en person som beter sig så vidrigt, men aja. Finns vidriga oförlåtbara personer i boken och fina bra med. YA/skönlitt.

10. The Fault in Our Stars av John Green
Om tjej med cancer. Sa hon, lite kort. Inte för att det inte är bra, men jag läste den precis efter Tell the Wolves…, och då bleknar allt lite. Jag gillar att huvudpersonen försöker vara bitter men inte klarar det så bra. Har lite blandade känslor om Augustus, bloggetariatet verkar antingen skifta åt ååguuud, dreamy-hållet eller ogudtabort skönakillen-hållet. Men jag vet som sagt inte. YA.

11. Star Trek Into Darkness av Alan Dean Foster
Bokifieringen av filmen. Helt poänglöst faktiskt. Science fiction.

12. Ebert’s Little Movie Glossary av Roger Ebert
Tänk TVTropes innan internet. Mycker rolig alfabetisk lista över klicheer i filmer. Extra credit: när Simon Pegg och Edgar Wright skrev Hot Fuzz använde de den här boken som guide och hade som mål att få med så många som möjligt. Filmvetskapslulz.

13. Warbreaker av Brandon Sanderson
Bokklubbsbok. En av de där böckerna som man minns som bra pga slutade bra. De sista femtio sidorna var toppen. Tyvärr var de första tvåhundrafemtio inte det, och tog över två månader av ytterst motvillig läsning att ta sig igenom. Episk fantasy.

14. Hyperbole and A Half av Allie Brosh
Fantastiskt roliga serier om att t.ex. vara liten och vilja ha tårta mer än livet själv, om en mycket dum hund, eller om att vara deprimerad. Jag har läst Broshs blogg i flera år, serierna passar lite bättre på internet, men är trots allt bland det roligaste som någonsin skrivits i seriefrom. Serier.

night-film15. Night Film av Marisha Pessl
Ytterligare en bok jag läst för att jag gillar författarens tidiare – Pessls debut Special Topics in Calamity Physics var en ungdromroman med litteratursnobbsporrtendenser. Night Film är en mysterieroman med skräckvibbar. Problemet är att jag inte pallar huvudpersonen. Jag fattar inte varför kvinnliga författare skiver manliga protagonister till att börja med – har vi inte nog med sådana – men jag kan inte hålla på honom pga orkar inte. Dålig förälder, jobbig person, ingen ryggrad. Som sagt, orkar inte. Krim/skräck.

16-17 Harry Potter and the Philosophers Stone och Harry Potter and the Chamber of Secrets av J.K. Rowling
Omläs i ljuboksform. Ja, omläs räknas numera på min lista. Upptäckte att ettan var både roligare och mer realistisk otäck än de andra böckerna, och att jag faktiskt gillar Harry innan han blir jock och emotonåring. Barn/fantasy.

18-20. Vägen till Jerusalem, Tempelriddaren, Riket vid vägens slut av Jan Guilliou
Omläs igen. Älskar Folk Som Målmedvetet Bygger Civilisation. Mitt knark. Jag har ingen värdighet. Historisk skönlitt.

21. Medieval Underpants av Susanne Alleyn
Alleyn har samlat ihop ett gäng vanliga fel författare (och redaktörer) av historiska romaner gör och sedan delat upp dem i temade kapitel. Iden är bra, de generella reglerna är bra (forska mera, lita inte på annan skönlitt), men mycket i utförandet blir bajs pga a) hon verkar inte tänka alls i kapitlet om språk. Om författaren måste skriva autentiskt för tidsperioden skulle det bli helt omöjligt att både skriva och läsa. doet Because linguistic development. b) Alleyn har attitydproblem. Hon verkar mer intresserad av att säga “kolla vad x gjorde i den här boken, lolvadumhonä” än att fixa problemet – och hon nämner inte med ett ord att bättre historieundervisning i grunskolan skulle hjälpa enormt. Historia.

22. The Design of Everyday Things av Normal A. Donald  
UX-klassiker om mestadels dålig vardagsdesign, den fick upp folks ögon för hur opraktiskt, ickeuntuitivt och allmänt kasst designade vanliga grejer som spisar, kylskåp och bilradior var, och gjorde mycket åt att lösa problemet. Det näst bästa är när Donald (boken är rätt gammal) efterlysen en elektronisk kalender som kan skicka saker till hans dator, eller kanske ännu bättre såhär dagen när google köpte Nest, hävdar att hemmet aldrig kommer bli helt uppkopplat för hur ska man gränssnitta det? Design/facklitt.

Mål

Nu ska man tydligen sammanfatta och ha mål.

2013 hade jag magsår hela andra halvåret. Mitt mål 2014 är att ha så lite magsår som möjligt.